Synd att klaga
Skickade fyra mail till min gamla revisor i förmiddags. Varav två var långa och utförliga. Min deklaration har nämligen en förmåga att vara otydlig, skapa frågor. Det är jag ensam om att känna. Eller var det tvärt om? Hur som helst. Inser efter en stund att hon visst har slutat jobba på den där revisionsbyrån. Vilken stil, lämna mig i sticket. Dessutom hade jag ju arbetat helt i onödan, som ett hjärta med kammarseptumdefekt (VSD). (Japp, passar här på att flexa lite med mina nyvunna kunskaper i barnmedicin. Ser ut att vara en följetång) Men jag fick ju öva mig i att formulera snåriga ekonomiska termer i alla fall.
Så lätt tar man inte kål på mig. Här ska deklareras friskt! Men just det, behövde ju lite hjälp av någon med specialkunskaper. Ringer därför Skatteverket. Nr 134 i kö. Ok. Nä, jag har inget annat för mig idag (läs tenta imorgon!). Det är lugnt, ta den tid ni behöver. Är väl som på akuten: Jag har ju bara ett litet hål i huvudet, klart de som har fått bålen sågad itu måste få gå först. Vad är jag med min NE-bilaga i jämförelse med de som har feta avdrag hit och dit liksom.
När jag för en stund sedan satt och pluggade insåg jag vid ett tillfälle att jag hade 8 EXTRA white tuggummi i munnen. Samtidigt. Tugg, tugg. Frenetiskt. Det krävs käkar med hälsan i behåll för det vill jag lova. (Och det har inte jag för jag biter i hop på nätterna. Har därför en sexig bettskena i käften varje natt.) Det krävs även ett visst mått av stress för att få 8 tugummin att ens nå munregionen. Alla som har tentor till höger och vänster vet vad jag pratar om. Man man ska ju dock inte misströsta -varje tenta innebär utökad kunskap. Och kunskap är ju aldrig tung att bära. Kunskap är dessutom en rikedom, vilket ju kan kännas peppande i dessa globalt ekonomiskt svarta tider.
Min fästman ringde mig från jobbet varpå jag fick ett sk. "psyk-bryt" på honom. ("Psyk-bryt" inkluderar bl.a. röst med hög frekvens och gråt i hals alternativt sprutande tårar.) Anledningen var kvällens middag. Snacket gick om rostas vs. rostbiff och avokadons vara eller icke vara. Gött att det gällde livsmedel och inte att jag tyckte att han var en fullständig idiot.
Så hur har min dag varit hittils? Synd att klaga!
xx
Autismspektrumstörning
Diagnos:
Den medelålders mannen i fråga har en autismspektrumstörning. Oklart om det rör sig om autistiskt syndrom eller Aspergers syndrom, då jag inte har pratat med honom. Han har dessutom en psykisk utvecklingsstörning (mental retardation). Mannen uppvisar även ångesttillstånd- tvångssymtom såsom tvångshandlingar, vilket får mig att även sätta diagnosen OCD. Kan även föreligga depression.
Det var dagens något skumma tankar om en något annorlunda man. Övriga kommentarer kring min utredning och diagnos är överflödiga. (Jag är lite rädd för mig själv, tänk om jag drabbats av högmod. Högst troligt.)
(Igår var min fästman ovanligt trött, vilket fick mig att misstänka en depression. Att han hade varit ute och ölat kvällen innan hörde enligt mig inte dit.)
Jag har pluggat en del idag. Ringde Fredrik efter en stund och frågade om han trodde det var ok om jag bajsade på kurslitteraturen, eller i alla fall på föreläsningarnas handouts. Han var tveksam. (Han förstod dock vad det handlade om och pushade mig lite inför slutspurten inför tentan.) Vid närmare eftertanke skulle det ju vara ohyfsat mot mamma som lånat de stora, tunga medicin -och psykiatriböckerna åt mig. Delvis på grund av att hon många gånger forslar dem tillbaka till biblioteket (då hon jobbar på KSS). Ja, jag tycker fortarande att bajs är skitkul. Bajsfantast OCH ordvitsare. Det tar sig!
xx
Bacon
"Om Kevin Bacon var ett livsmedel, vilket skulle det då vara?"
Ja, just det. Han är ju bacon i ett nötskal! Hans hy, proportioner i ansiktet, kroppstypo och rörelsemönster. Ja, allt är bacon!
Och förresten, Thosten Flinck är bara Thorsten Flinck. Möjligvis att han skulle vara jordnöttsmör -äckelgod. Snuskig och sorglig men party och läcker ändå. Fyller ett syfte, är oersättlig.
(Japp, jag har tittat på "Söndagsparty". Jag gillar Filip och Fredrik.)
En dag fylld av studerande av barnmedicin. Tenta i dagarna. Känner mig inte särskilt pigg och gör nu därför med all rätt som Skalman.
Oops, fel Skalman-bild...
Natti natti! Sov gott.
xx
3 tecken på mognad och ansvarsfullhet
2.) Vårrensade bland skorna lite grann. Resulterade i 9 par rejäla skor, herr och dam, som jag tänkte att människor utan/med endast få skor, i storlek 39 och 43, möjligtvis kan ha glädje av. Jag och skorna for till insamlingen. Bara jag åkte hem. Moget och ansvarsfullt enligt mig.
3.) Min fästman har en benägenhet att kasta mat från vår kyl. Mat som är i dugligt, ätbart skick. Som kycklingvingar som håller tom. helgen i alla fall. Jag har predikat om att "så gör man inte". Har förklarat att det är illa ur miljösynvinkel, ekonomisk synvinkel och är nonchalant då somliga faktiskt inte har käk i sin kyl (om de ens har en kyl). Dessutom har jag sagt att jag imorgon kan bli sugen på de där kycklingvingarna han tänker slänga idag. (Det har nu tyvärr uppstått ett problem. Jag vill inte ha de där äckliga vingarna. Jag är dock stolt och tänker smygslänga dem vid noga utvalt tillfälle.) Moget och ansvarsfullt enligt mig.
Jag är så mogen och ansvarfull att jag får känslan av att jag räddar oss från jordens undergång en smula. Dessutom är jag ju en utomordentligt engagerad och pedagogisk undervisare i mogen och ansvarsfull livsstil (genom detta blogginlägg). Idag ger jag mig banne mig en guldstjärna i kanten.
xx
De vita stråna
Må faktiskt hända att de grå håren är den enda nackdelen med att åldras, än så länge. Senast igår drog jag bort ca 15 stycken med min fashionabla röda pincett. De är inte bara klassiskt grå de asen, de är knallvita. I min nästan svarta hårman. Det kallas kontrast. Missförstå mig inte. Jag väljer gärna denna kalla vita gråa nyans framför en varm dassgrå. Så det får jag väl vara glad över, eller nåt dylikt. Men inte i min mörka man och inte i 25 års ålder, för guds skull! (Hittade det första när jag var 18 år. Då orsakade det panik, det gör det inte idag. Numera är jag van.) Den största orsaken till missnöjet är faktiskt att jag trivs med att ha nästan svart hår. (Ja, man kan färga framöver, men då har man en VIT kant inom någon vecka eller två. Det blir mycket slit.) De grå hårens inträdande är även likt en obotlig genetisk sjukdom -ingenting att göra åt mer än stödjande insatser. (Läsare, jag använder sarkasm.) Men det är som alltid fint att ha någon att skylla på. Min mor har endast vita strån på hjässan (sedan 30-årsåldern... Hon är min källa till informationen ovan -man ger upp med att färga.) Vilken illa kvalité på generna. Tur att jag även har ärvt hennes charm, driftighet och vänlighet i alla fall.
Färgprov.
Vill dock även meddela att jag tänker bli vän med de grå framöver. Kan inte vara kul att vara förbannad på något som är tätt intill dagarna i ända. Jag ska försöka klä i det en vacker dag. Så vänner och bekanta -börja visualisera er mig som vit snarare än svart. Ni har ca 5 år på er att vänja er vid tanken för att undvika chock. Tills dess tänker jag "börja sluta" bekymra mig för mina ökat antal vita hårstrån. Bekymmer man inte kan påverka har inte gjort någon männsika vare sig gladare eller vackrare.
xx
De tre åldrarna och en bipackssedel
En pappersask med mediciner går att öppna från två håll, och ingen av sidorna är mer given än den andra, då de ser likadana ut. Man har sålunda 50% risk att stöta på den förbannade bipacksedeln som ligger där i en välskräddad, tätande båge. Hur kommer det sig då att man ALLTID möter det fula vita trynet med svart text på? Jag finner det obegripligt. Enda förklaringen är sann otur, för det diffar på sannolikheten minsann. Bipackssedeln slits ur, för att sedan absolut inte kunna tryckas tillbaka på ett lämpligt vis. Där ligger den inknyckald, ser ut som en mindre lyckad papperssvan. Min käre säger att det väl bara är att slänga skiten åt helvete (då han instämmer i hatet synen av bipackssedeln ger). Jag tycker dock han är galen. Det är bara en sån sak jag absolut inte skulle göra, trots att vi lever i en modern tid då man kan kolla upp eventuella biverkningar på Fass.se. Ja, det är inte lätt att vara människa. Det är som en mycket god vän säger: "Life is shit and then you die".
xx
Hade varit gött att skylla allt på kollektivtrafiken
Klockan ringde 04.30 idag igen. Kände mig vid detta klockslag extremt trött. Var så trött att jag upplevde mig uttorkad. Insåg strax därefter att jag tappat alla morgonrutiner. Vad gör man på morgonen? Tänkte ihärdigt. Kom på att man kanske skulle ha på sig ett par trosor, jacka och mycket däremellan innan man lämnar hushållet. Hade inte snoozat, men på grund av förvirringen, som ledde till att alla sysslor gick i ultrarapid, var jag mycket sen till tåget. Kom jäktandes med tåget med ca en halv minuts marginal. Behaglig start på dagen.
Mot Skövde:
Tog bussen med hyfsad tidsmarginal. Var mycket viktigt att jag skulle komma med det tänkta tåget. Bestämmer mig för att inte gå av vid Brunnsparken, för att helt säkert komma med tåget. Oj, det råkade visst vara omdirigering av trafiken mellan Brunnsparken och Nordstan. Rusade ut bussen när dörrarna äntligen öppnades. Hade vid detta tillfälle max två minuter på mig.
Blev ca tre sekunder därefter nästan överkörd av en cyklist, på grund av min oaktsamhet i mitt språng. Hade ca en halv meters marginal. Han var en skicklig inbromsare. (Blev nästan överkörd två gånger, kan man nästan säga, för att människan handlar så pass korkat i sådana situationer. När man ser cyklen backar man, men när man hör bromsandet rusar man ju fram igen, om man har riktigt bråttom. Det innebär ju att man fortfarande/en gång till, kan bli överkörd. Man vet ju inte cyklistens bromssträcka.) Utropade förlåt och jäktade vidare.
Kämpade vidare. Insåg att det står ett tåg bakom mitt tåg, vilket betydde att jag hade "ett helt tåg extra att springa". Med invalida knän. Ljuset närmade sig. Såg en leende, rund tågtant en bit bort. Kändes som att hon riktigt höll på mig, kanske till och med väntade in mig, för jag hade nog max 20 sekunder på mig nu. (Hon hade säkerligen en släng av fredagshumör.) Jag flög in i vagnen, in i några stackars medresenärer. Tågtanten steg på och vi började rulla illa kvickt. Behagligt slut på skoldagen.
Allmän del:
Hela dagen har jag varit så trött att jag känt mig spyfärdig. Fast det var värst imorse (man måste vara positiv). Det har varit så illa att jag haft grava svårigheter att hålla mig vaken under en så intressant föreläsning som om autismspektrumstörningar. Vad härligt ambitiös och präktig jag verkade nu.
Knädel:
Jag har fått diagnos! Jag hara retropatellär smärta bilateralt. Jag har underutvecklat brosk under mina knäskålar, vilket gör att mina knäskålar rör sig fel varje gång jag böjer mina knän. De nöter/skaver, vilket gör att jag får inflammation och smärta.
Har varit och hämtat ut mina specialanpassade knäskydd på ortopedtekniska idag. De ska jag helst ha jämt, men som läkarna säger, de är lite osmidiga. Framför allt ska jag ha dem i situationer där jag vet att jag har ont. Löpning, cykling, promenad, sitta länge osv. Jag ska även äta Voltaren nu igen, för att få bukt med inflammationen som jag inte fick bort med förra Voltarenkuren.
Det är betydelsefullt att fått en diagnos och höra att min läkare tror att knäskydden kan hjälpa mig.! Min läkare säger också att jag inte kommer ha besväre hela livet, att de till slut kommer försvinna! (Tacka vet jag privat sjukvård i mitt fall. Att få träffa en idrottsläkare som är knäspecialist och tar besvär på allvar. Men det är skrämmande att kontakten med den offentliga vården varit så usel. Förra året nonchalerade läkaren på vårdcentralen mina besvär, gick inte till botten med det.) Jag hoppas att kunna komma ut på riktigt ordentligt grönbete (läs löpning) framåt sommaren!
Nu tar jag helg! Jag ska trolla ihop ett par strawberry daiquiri!
xx
Födelsedagsfirande
Min älskling fyller 28 år idag. Det ska firas! Middagen är planerad -potatisgratäng, helstekt fläskfilé, champinjonsås och färsk sparris. En god torrt mousserande vin att skåla med är inhandlat och står på kylning. 
Men jag har en undran. Var är födelsedagsbarnet? Han har väl inte glömt att han fyller år?
Det slutar formodligen med att jag blivit informerad om vad han skulle göra vid denna tiden, men att jag inte tyckte att det var något att uppmärksamma. (Jag kan vara något självcentrerad emellanåt...)
Vilken tur då att man planering varit så kass att det formodligen dröjer 4 timmar innan födan står på bordet. Jag är inte känd för att vara snabb vid matlagning. Men det händer att det blir riktigt gott, trots osäkerheten i köket.
Nu hör jag en nyckel i dörren, nu kommer han visst! I träningskläder. Ok, mysteriet är löst.
Nu ska jag sjunga (igen, gjorde det även kl 05.55 imorse) och pussa mitt svettiga födelsedagsbarn! (Han är en av de få på jorden vars svett inte luktar illa! Folk säger att jag tycker så bara för att jag är kär i honom, men det tror jag inte ett ögonblick på.)
Skål!
xx
O´boy
Så frågar svågern mig vad han tycker att vi ska ha för bakgrundsmusik till maten. Peps Persson skulle vara trevligt (själklart ordvalet "trevligt"), svarar jag.
O'boy är igång. Det är rejält med kräm. "O'boy, vickät vackart vaädaer, soooälen schinär idaaaaaeg..."
Jag är 20+. Min fästman är 25+. Min svägerska är 30+ och min svåger har fyllt 35+. Svärmor är 50+ (eller 25+ kanske det var. Förlåt.) Svärfar har gått över 60+. Jack är 3+. Samtliga har grabbat tag i sina stora buffétallrikar, hoppar runt och sjunger på vår bredaste amatörskånska vid det uppdukade påskbuffébordet.
Om vi tror att detta är ett vanligt förekommande inslag hos familjer vid påsk? Svar nej.
xx
Matlagning och öppna sår
Just nu lagar vi middag. Samtidigt som vi gör detta diskuterar vi öppna sår, torra hälar, udda hårväxt, allvarlig fotsvett samt allmän svett. Fräscht. Men det ska verkligen smaka med mat!
xx
Bajsschema
Idag sa jag ifrån. Demonstrativt kastade jag disktrasan på diskbänken och utropade:
"Ditt bajsschema är inte okej".
Men likt förbannat går ju han segrande ut ur striden. Jag vill nämligen helst inte att han ska skita någon annan stans i lägenheten.
xx
Jesu korsfästelse
Jag ska på dubbel 30-årsfest ikväll. Det kommer definitivt inte serveras Ramlösa, om man säger så. Vart håller min etik och moral på att ta vägen? Dricka, och säkerligen också svära, på Jesu döds dag.
På tal om det så tror jag att jag hade passat ypperligt bra som frikyrklig, eller i alla fall vanligt hederligt troende. Alla männsikor som jag känner som utövar en tro är hur trevliga, käcka och sköna som helst. (Kanske jag också skulle vara om jag hade Gud vid min sida.) Jag kommer väldigt bra överens med alla jag känner som är troende, och därför skulle jag ju kunna vara en del av deras gemenskap.
Synd att det spricker på svärandet, drickandet, synen på homosexualitet och själva tron då.
Frukosten jag just ska äta känns väldigt "Jesu korsfästelse". Knäckebröd med smör, ingen ost. Några koppar svart kaffe. (Ja, vi behöver handla här på Storgatan.)
xx
Situps
Såhär i påsktider, när både Jansson och krustader ska ner i magen, är det ju lämpligt att mina män tränar. Den ene tränar på gym, den andre tränar hemma.
Fredrik är Felix personliga tränare. F nr 1 har just berättat för mig att de, med hjälp av ett inbjudande rött snöre, jobbar på kissen Felix mage. Detta via raka och sneda situps. (Vid de sneda sit-upsen slår han i "armbågarna". Det låter ont. Men han är en krigare, kissen.)
De är så gulliga (och målinriktade!), de där två.
Det kan verka som att varken jag eller min fästman har ett liv utanför dessa fyra väggar. Vi, fyra väggar, kisse, liksom. Men det har vi. Skillnaden är att det därute sällan är lika händelsefyllt som här på Storgatan. Inte såg jag nån på avenyn som gjorde sneda situps idag. Ingen klasskompis som gjorde ett par raka på uiversitetsgolvet, trots fyra dagars ledighet, heller. Så det så.
xx
Jag har blivit misshandlad...
Nu står jag här med en bomullstuss i högra näsborren och undrar över statistiken på antalet kattägare som åker på spö av sin katt varje år.
(Här inom parentes finns information för nyfikna läsare. Händelseförloppet: Jag, dvs. matte/mamma, busar med kissen Felix. Jag känner att jag har busat färdigt med kissen Felix. Jag slutar busa med kissen Felix. Jag går fram till kissen Felix. Jag ställer mig böjd över kissen Felix, för att ta upp honom i min moderliga famn. Kissen Felix känner INTE att han har busat färdigt. Kissen Felix tar ett rejält hetsigt skutt uppåt/framåt, med andra ord spöar mig brutalt. Kissen Felix ryggrad är inte mjuk.)
xx
Tungrodda småsaker
Jag fattar det inte. Jag kan lära mig laga oxfilé från att inte ens ha vetat olivoljans användningsområde. Lägga av med en last som att snusa. Jag kan sluta med godis. (Okej, det sista var en lögn. Men jag kan dra ner på det i alla fall.) Jag kan ändra livvstil -dra ner på stressen. Jag kan känna att träning är en positiv del av mitt liv. Jag kan agera som en bättre medmänniska. Jag kan alltså förändra på sånt som anses som relativt STORA saker i min tillvaro till det positiva.
Men SMÅsakerna då?
Obs! Någon okänd männsikas sadel. Min är inte riktigt så spexig.
Ja, min cykelsadel. Den har varit ca. en decimeter för låg sedan jag fick cykeln av min kära vän Fia 2005. (Tack Fia, väldigt fin gåva!) Cykeln har användts mycket flitigt av mig dag efter dag, år efter år, i alltifrån snöslask till storm och solsken. Frustande, i hukande ställning, röd i ansiktet, har jag kämpat mig fram. Vänner och min fästman har t.o.m. blivit oroliga för mig när de sett mig komma farandes. Förmodligen p.g.a. själva cykelstilen som är något annorlunda, men också för att de insett den djärva kampen som ligger bakom den höga hastigheten. Jag kan försäkra att varje cykeltur har sitt pris. Det krävs helt enkelt en kraftansträngning utan dess like.
Ska ta och höja den där sadeln en dag. Snart... Det är ju nån himla skruvmejsel man behöver för att ordna med saken. De är säkert förfärligt sällsynta på marknaden. Kan väl aldrig tänka mig att man kanske har en sån hemma. Eh. Ja, småsaker kallas de. Vilket skämt. Upplevs ju som världens mest omfattande operation! Förresten behöver jag pumpa däcken också. Näst intill platta är de. Åh. Tungrott.
Sällskapsdjur på grillen?
Åh, jag är så förtjust i min kisse! (Vet att somliga tycker att han borde få sig en egen blogg.) Han är faktiskt det närmaste man kan komma perfektion. Till och med hans extremt gula tänder och små svarta snorbusar är gulliga. Jag gillar honom så mycket att jag vill krama sönder honom, ja mosa honom. Jag känner för att tugga på honom. Jag vill sluka honom hel. Jag skulle vilja knyckla ihop honom till en liten hårig köttboll som jag kan hålla hårt i min hand dagarna i ända.
Jag hyser stor tilltro till mina läsares kompetenser. Jag förutsätter därmed att ni begriper att beskrivningarna ovan är en kanske annorluna, men målande, bild av kärlek. (Enligt vissa kanske något osund.) Ni är alltså INTE välkomna på grillfest hos mig ikväll.
Kissen Felix..?!
xx
Gråmulen
Ska bli spännande att se vad dagen har att bjuda på för ljuspunkter. Har en känsla av att de kan bli få men betydelsefulla. Kan man hyra in Anna Skipper för hjälp en dag som denna? Besitter hon den typen av multikompetens eller handlar hennes intreseområde bara om bönor och groddar?
xx
Ett uns av bloggtorka leder till listträsket
A antenn
B bricka
C cylinder
D dammsugare
E element
F filt
G gjutjärnspanna
H hårtork
I inpackning
J jordgubbar
K kofta
L låda
M morot
N nalle
O orkidé
P pilatesboll
Q quinoa
R router
S shampoo
T tv
U underställ
V vin
W ?
X ?
Y ytterdörr
Z ?
Å återvinningsmaterial
Ä ärtor
Ö öl
Okej, hittade inte saker till VARJE bokstav. Ständigt dessa W, X och Z som ska ställa till det. Har ju pågått sedan barndomen och de verkar aldrig vilja ge sig. Jag får väl vackert vara nöljd med att ha fixat listan till 89,7%.
Ikväll ska jag knåpa ihop laxtoast till mig och en mycket god vän. Blir lite gott vitt till det, se vintips nedan! Sen blir det after-work i form av grillbuffé (vårigt!) och vin (igen!) med ytterligare en mycket god vän och hennes vänner. (Är vänner kvällens tema?) Ser fram emot kvällen!
Kvällens vintips
 Zonnebloem Sauvignon Blanc (nr 2020) | |
| Land | Sydafrika |
| Distrikt | Western Cape |
| Alkoholhalt | 12,5 % |
| Färg | Blek, ljusgul färg. |
| Doft | Ungdomlig, aromatisk doft med inslag av nässlor, svartvinbärsblad och lime. |
| Smak | Torrt, mycket friskt, aromatiskt vin med inslag av nässlor, svartvinbärsblad, gräs och lime. |
| Användning | Serveras vid cirka 8°C som aperitif eller till lättare fisk- och skaldjursrätter. |
 Sötma |  Fyllighet |  Fruktsyra |  |  |  |
xx
Mitt vackraste jag
Jag har, tillsammans med min kompanjon, drivit eget företag inom make up och fotografering.
Var en rik tid på många sätt- spännande, krävande och utvecklande. En del bestod av stress och ångest. En stor del bestod förstås, i enlighet med genren, av glamour och flärd! Jag och min kollega, som även är min nära vän och svägerska, drev verksamheten tillsammans t.o.m sommaren 2007. Idag lever verksamheten kvar, i något ändrade former, genom min kompanjon. Kika på http://studioattention.com
Nedan kommer några bilder på mig, som visar min bästa sida, tagna på mitt företag. Min kompanjon var och är make up artist på företaget. En riktig klippa. Så duktig. Vid denna fotografering är dock make up är gjord av mig själv. En av våra duktiga fotografer, Anna Bergsten, stod för just fotograferingen.
Har valt att placera "före-bilden" på mig sist här nedan, så att känsliga läsare har en rimlig chans att unvika den.
xx
Baka en bättre värld
Kärlek och beundran, ehrm..
Nå, en av hans låtar (som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på) har meningen: "heal the world, make it a better place", i refrängen. På den tiden, och förvisso än idag, älskar jag att sjunga lite käckt i min hemmiljö. Jag med min då ringa ålder tog alltså i vanlig ordning ton, men ack, jag hade fått sångtexten om bakfoten... "heal the woooooooorld, BAKE it a better plaaace". Minns att mina kära föräldrar smickrade min skönsång men, vad jag har förstått i efterhand, kände en plikt att deklarera mitt misstag av ordval. Att det i och med misstaget hade uppstått en betydelseskillnad, räknade jag själv ut, ja.
Får roliga bilder i mitt huvud. Jag liksom ser mig själv stå och skapa en gigantisk biskvi som ska utgöra Kina. Knåda syltkakor som ska vara länderna i mellanöstern. Kavla ut en knubbig vetelängd som får bli kontinenten Afrika. "Heal the wooooooorld BAKE it a better plaaaace". Det är vad jag kallar ett storbak!
Afrika
xx
