En bra jacka
Min fästman har en sk. "jackfetich". Han tjackar alltså mer än gärna jackor. Då snackar vi inte H&M-palter, utan fint ska det vara.
Tidigare idag erhöll jag ett mms av min svägerska. Det var tre glada bilder på min fästman (och hans far, av någon okänd anledning), där fästmannen ifråga flexar i sin nyinskaffade jacka. Han såg mycket glad och vacker ut på bilderna och jackan i sig var grymt snygg. Den tillhörande texten hade dock en känslomässig inverkan på mig. Jag fick svälja lite hårt, faktiskt. "Fredrik har fyndat en Henri Lloyd-jacka. Orinarie pris 7000 kr, han fick den för 3500 kr. Halva priset". Typ. Svälj.
Jag förtäljde nyheten om den granna jackan för min kollega, samt hade bildvisning. Jag talade om att han "gillar jackor" och att jag absolut tycker han är värd nåt fint osv. "Det är nog en bra jacka", sa jag. "Jag det är nog en bra jacka", instämde min kollega. Typ. Tystnad.
Min glada fästman ringer och undrar vad jag tyckte om hans "fynd". "Jättefin. Så snygg", sa jag. "Kul". "Lite dyr förstås, men det gör ju inget. Du ska ha det bästa". Typ. Som den fantastiska, godhjärtade och härliga fästmö jag är. (Världens bästa, faktiskt.) I detta läge deklarerar min livskamrat att den kostade 1200 kr, inte en spänn mer. Fantastisk rea på jackan. Hela hans familj ville bara driva med mig. (När jag inte är på plats kom de väl på att de kunde göra det på avstånd.) Dessutom hade han fått jackan av sin söta mor och far. (Kanske därför hans pappa var med på bilderna?)
Fästmannen min hade även sett en ursnygg Lexington matta som skulle passa utomordentligt i vårt sovrum. Nu har jag skickat iväg honom att köpa den. För Guds skull, vi har ju tjänat in flera tusen idag! En sån triumf för familjeekonomin måste firas!
xx
Att uppskatta ett rondellbygge
I och med dessa tankar har jag konstaterat att jag är vuxen. Mina vilda dagar är förbi.
En syn som inenbär ren och skär njutning för en vuxen och ansvarsfull kvinna som jag.
xx
Korsstygnsmaraton
Jag är fullständigt utmattad på grund av detta korsstygnsmaraton. Mina en gång hela pekfingrar och tummar ser ut som om de har varit med om ett sällsynt svårt trauma. Såriga och blodiga, hål överallt i de små prinskorvarna. Det hänger stora köttslamsor åt alla håll. Jag drömmer också numera i korsstygn -upp, kors, ner, upp, kors, repitition, räkna, fan det blev fel, ta upp sjuhundra stygn, räkna om, skit jag tog fel "färg" (brun nyans)... Mina drömmar uspelar sig även uteslutande i en 1920-talsmiljö som är skrämmande lik mitt korsstygnsmönster. Jag har sedan några dagar tillbaka drabbats av en slags färgblindhet som innebär att jag ser uteslutande i brunt. Allt annat raderas ur mitt synfält, vilket inebär att jag ser mycket valnötsbord och sånt, samt vissa partier av kissen Felix. Nu känner jag faktiskt att jag behöver ta en paus från mina broderier.
Mitt verk.
Jag är mycket nöjd med vad jag hittils åstadkommit, trots att min hälsa har fått betala ett högt pris.
En bild på hur det ska se ut när jag är klar. Jag är snart där! Strax har jag rott mitt broderi i hamn!
xx
F I S
BAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
Så, nu var det gjort.
Nu ska jag fira min mästerfjärt med två bitar 86% choklad.
xx
Önskelista
2. Smågodis
3. Smågodis
Allt annat är oväsentligt. När jag är klar med min kur ska jag fira med den största smågodispåsen i mannaminne. Käka tills jag får svinont i magen eller tills att Blubb-Blubb svullnat upp så mycket att jag inte ser vad som går på TV:n (Det har jag gjort förr, så det är ingen fara, jag kan hantera det.) I och med att jag kommer vara så handlingskraftig med min gottepåse vid detta tillfälle, som numera all min vakna tid går åt till att drömma om, kommer förmodligen min kur vara förgäves. För det är som krabban Sebastian i "Den lilla Sjöjungfrun" säger: "Man ger dem lillfringret, men de tar hela klon". Påsarna kommer avlösa varandra, för den stora påsen satt fint i kistan liksom. Men ingen hade heller sagt att männsikan är logisk och rationell när det kommer till det som har med käkande att göra.
Min bruna älskling.
Min exotiska, nyvunna kärlek.
Mina goa, fluffiga sötnosar.
Hela familjen samlad. <3
Mitt favorithak alla kategorier.
xx
Det värsta ljudet
Fy bubblan vilket satans ljud.
xx
Svettpöl
Detta är tillståndet efter en kväll på jobbet där jag kokat i 100 grader celcius i några timmar. Jag förlikar mig inte längre med männsikan, utan anser mig ha mer gemensamt med svettpölar.
"Man ska inte klaga när värmen äntligen är här", har jag hört mig själv säga x antal gånger den senaste veckan. När jag har uttalat denna fras har varenda svettkörtel på min svettpölkropp varit aktiv och ansiktsfärgen i det närmaste lila. Folk vet att jag är inom 7 km radie då att de känner lukten av min tåjuice. Mitt saliv är så trögt att jag dreglar när jag skrattar, trorts en konsumtion av 15 badbaljor vätska per dag. Men som jag längtat efter vämen! Att jag skrämmer skiten ur mina nära och kära är en annan sak.
xx
Min första GI-dag i ord och bilder
Tre hårdkokta ägg på stående fot. Man bör vara hårdkokt för att klara det. Nu var jag redo att möta dagen.
Lunch:
Tonfiskröra (från helvetet). Min fästman tyckte den smakade bra i sin kolhydratrika baugette. Felix tyckte den var så smaskig att jag efter måltiden fann honom i köket med det lilla katttrynet (trynet..?) i byttan. Jag tyckte tonfiskröran smakade skit. Nu har jag en gång för alla konstaterat att jag inte gillar tonfisk, eller rättare sagt, jag tycker det är äckligt! Aldrig mer får denna skrytsamt stora firre medverka i min matlagning eller allra helst överhuvudtaget passera min port. Något så härligt som matintag ska behandlas med respekt.
Snuskröran. (Das Gesnuskrören på tyska.) Ville spy rätt ut efter några tuggor. Det gjorde jag dock inte. Jag tänkte på Polly (inte nån tjej, utan den lilla bulliga, bruna godingen) så gick det över.
Fredrik måltid ser lite annorlunda ut. Samma röra, plusmeny med bröd och iste. Salladen ser ut att ha smitit iväg.
Jag går med raska steg vidare till en mer behaglig upplevelse.
Middag:
Denna praktfulla skapelse kom att doppas i grytan...
...och bli till Kryddiga köttfärsbiffar med ratatouille.
En mycket angenäm smakupplevelse! Jag har satsat hårt och piffat gurkan med cayennepeppar.
Felix blev sur som en citron när han inte fick smaka på mammas köttfärsbiffar som det var tabasco i.
Ja, precis. Han blev till och med oförskämd.
GI-står det för Ganska Imponerande?
Köttmätta nattikramar från Storgatan.
