linda på storgatan

Detta är tillståndet efter en kväll på jobbet där jag kokat i 100 grader celcius i några timmar. Jag förlikar mig inte längre med männsikan, utan anser mig ha mer gemensamt med svettpölar.

"Man ska inte klaga när värmen äntligen är här", har jag hört mig själv säga x antal gånger den senaste veckan. När jag har uttalat denna fras har varenda svettkörtel på min svettpölkropp varit aktiv och ansiktsfärgen i det närmaste lila. Folk vet att jag är inom 7 km radie då att de känner lukten av min tåjuice. Mitt saliv är så trögt att jag dreglar när jag skrattar, trorts en konsumtion av 15 badbaljor vätska per dag. Men som jag längtat efter vämen! Att jag skrämmer skiten ur mina nära och kära är en annan sak.

xx