linda på storgatan

Tack Frida, för att du förgyllde en av mina morgonstunder den här veckan!

Bakgrund: Frida skulle till att fylla 26 år och undrade vad hon skulle göra sista kvällen som ung. Mitt förslag var att hon skulle dricka HB och sparka sönder en busskur.

Hon verkade haka på åtminstone halva min idé (med besked), för mycket tidigt morgonen efter plingade detta till i min mobil:



Japp, bilden resulterade i ett Linda-skratt i ottan (6-snåret).


Tack Fredrik, för att du förgyllde en av mina  morgonstunder den här veckan!

Bakgrund: Fredrik jobbar natt en period nu. Han har två veckors tyskastudier i bagaget, samt ett passionerat intresse för litteratur om andra världskriget (vilket har resulterat i att han stött på ett och annat tyskt ord).

Mycket tidigt en morgon denna vecka plingade en röstinspelning (inspelad av honom på jobbet) med följande meddelande  till i min mobil (jag lyssnar nyvaken):

"Guten Morgen mein liebling. Ich bin wieder hier. Auf ein katzen. Auf Wiedersehen."

(Översättning: "God morgon älskling. Jag är tillbaka. På en katt. Adjö. "

Med tanke på hans korta studietid är han förlåten för alla grammatiska och semantiska brister. Jag klandar honom heller inte för hans otroligt telegrafiska uttryck, då det trots den uteblivna känslan lät mer tyskt än svenskt.)

Japp, röstinspelningen resulterade i ett Linda-skratt i ottan (5-snåret).

TACK.


Tyskt badkar från 1920-talet (?!).

xx

Ponera att befinna sig i en trappuppgång utan sele är det mest äventyrliga man gjort på x antal år. Så är det för Fille, som har varit på minisemester (se bilder nedan).

Jag tänker ofta att det skulle vara gött att vara kisse. Vara lat 90% av den vakna tiden, samt vara uppskattad i denna lathet. Dessutom vila/sova när helst man känner för det, käka med tio minuters mellanrum, uppskatta en illaluktande måltid, håra ner utan att behöva ta upp efter sig, köra ego- skita i alla andra, sprätta sand, anses söt när man får ett "bryt" och springer i cirklar, vara spänstig, bita männsikor i vaderna och klä i en eventuell tjock mage eller hängbuk.

Med andra ord övervinner fördelarna med att vara katt den enda nackdelen i form av låg äventyrsnivå (som innekatt). Det är ju dessutom inne att semestra i grannskapet nu.


Fille har tagit sig upp till vindsplanet och jamar lite lamt, då han blir psykiskt ostabil av stängda dörrar.


Felix minisemsestrar som synes med skräckblandad förtjusning.


Filles sköra ögon tog lite stryk av äventyret.

xx

Min fästman shoppade hygienartiklar till mig igår. (Så jag kan bli lite mindre snorunge och jobba på mina skitiga öron med mera.)



För det första hade han ju, som synes, inhandlat en hel regnskog i pappershaltigt material till mig, vilket var rart på sitt sätt. För det andra tycker jag det var tydligt att hans lön inte hade trillat in på kontot än. Det är ju inte direkt så att sessan Madde kör Eldorado.

xx

Jag har världens gulligaste svärmor!

Jag har fått:

-Brun utan sol (Dior), för att jag beklagat mig över min blekfishet.

-Dagkräm (Clinique) med SPF 25, för att jag ska kunna skydda mig från datorns skadliga inverkan på min hy när jag bloggar.

-Doft (Nina Ricci's sommardoft), för att hon tycker flaskan passar mig så bra (den är underbar!), men förmodligen också för att jag ju luktar så illa.

Bland annat.




Så ni som undrat vad jag egentligen ser hos min fästman kan sluta undra nu.

xx

Det förhåller sig på så vis att vi har en omfattande spricka i väggen intill sängen i sovrummet. En spricka i hemmets kärna bör tas på största allvar, enligt mig.


Det var visst en konst att fota sovrumssprickor. Ser man sprickan på bilden är man värd en eloge.


Orsakssamband:

Scenario 1:
Godstågen som löper fram några hundra meter bort har skakat ihjäl en del av vårt hem.

Scenario 2:
Mamma och pappa har kramats hårt och länge och då gick väggen sönder (som jag skulle förklarat det för vår här uppdiktade 5-åring, alternativt som jag skulle förklarat det för en korkad bekant.)


Åtgärdspaket:

Scenario 1:
Dra om järnvägen.

Scenario 2:
Snacka med vår fastighetsägare om att de bör bli tydligare med att de i första hand söker nunnor och munkar som hyresgäster. Detta om man som hyresgäst tycker det verkar läskigt om det finns påtaglig risk för att en till fyra väggar faller ned på en när man ligger och sover i fastigheten. Men även jag inser att det sistnämnda lutar mer åt gnäll än åtgärd, och att det därför är att rekommendera att kombinera det sistnämnda med att sätta sig i Clion och åka till Byggmax och shoppa lite spackel, färg och dylikt (i ett annat liv). Då kan vi ta en dag (i ett annat liv) då vi åtgärdar både sprickan och drakbajsen (se nedan). Två flugor i en smäll. Det blir en riktig fixardag (i ett annat liv) det.

xx

Nu i afton ska vi bege oss till inflyttningsfest hos vänner som numera huserar längre ner på vår gata!

Pg.a. denna tillställning är bästa gå-bort-klänningen på, manen fixad och trixad, ansiktet pålagt, alla tjugo klorna lackade och språket vårdat.







Alla essentiella förberedelser är därmed gjorda. Då var det bara till att röra på de små korta. Au revoir!

En sak till förresten. Ska bli intressant att se om vi är blekaste paret även på denna fest. Det brukar vi vara. Bleka och intressanta, håller jag mig krampaktigt fast vid. Detta med  mjölkvit hy skulle man kunna göra en tävling av. Motståndarpar får ligga i med inomhusvistelse om de ens ska kunna ha en minimal chans att stå upp mot oss framåt midsommar, det kan jag tala om. Vi brukar vara relativt uthålliga i vithet hela sommarhalvåret. Dita von Teese skulle kunna vara domare. Hon är ju nästan genomskinlig liksom, så det passar ju in på temat ,samt att man kan ha hennes hy som referens. Min svärmor tycker dessutom att  jag är lik henne. Då har ju hon och jag någonting att prata om, vilket ju vid närmare eftertanke skulle kunna få henne att ge mig och Fredrik ett par extra poäng i blekhet. Det är inte en så dum idé det här. Av alla mina goda idéer är nog detta en av de bättre.


Dita? Jag? Vem vet. (Svärmor är för vänlig!)


Nu ropar han den andre bleka någonting om "inflyttningsfest" och "pinna på, för du lägger ju på läppglans i minst tio minuter också"  från hallen. Stampar gör han också. Han är så purken ibland, min fina fästman. Vi säger så!

xx

Igår hade jag feber. Det var otroligt synd om mig. Jag krävde konstant omvårdnad i soffan. Ramlösa med sugrör bl.a., som pensionärerna får. Det hör till. Jag gräpte i mig den ena sötsaken i hemmet efter den andra. Det får man göra när man är sjuk. När de ganska raskt tog slut gick jag på jordgubbskrämen. Den är ju inte ens kul, men ganska söt i alla fall. Jag lämnade disk efter mig till höger och vänster. Det får man göra när man är sjuk. Den tar någon annan hand om. Det är inte så dumt alls att vara sjuk om man räknar bort det faktum att man är sjuk.


Sådär kul. Men man tager vad man haver.

Klockan 11.00 idag var det jag som drog upp persiennerna med en hastighet av 120 km/h. Jag hade varit uppe en stund.

"GODMORGON ÄLSKLING! Nu är det en nyyyyyy dag! Upp och hoppa! Solen skiner t.o.m bakom regnmolnen! Hoppas du sovit gott! Jag och Felix vill umgås med dig! Kolla Felix hoppade upp på fönsterbläcket! Kolla, kolla! Vill du ha en smörgås? Mjuk eller hård macka? Kaffe? Med mjök eller svart? Jag har målat naglarna!! Titta! Rött! GODMORGON!!!" 

Allt detta utropades energiskt av mig. I de sistnämnda parierna satt jag och skuttade i sängen och pussade min älskling på näsan och på vaden och i princip kastade kissen på honom.

"Hälsa på Felix husse!!"

Efter en stund insåg jag att stackarn nog inte vaknat till alls innan jag påbörjade festen. Jag hade abrupt väckt honom ur REM-sömnen.

"Så du är frisk idag älskling?" mumlade min fästman ur skägget.

Att det ska vara så tydligt. Jag kan aldrig ha några hemligheter i det här hushållet.

xx

Vi har fått besök av fågelavföring på det ena fönstret i vårt kontor. Det är inte vilken fågelavföring som helst, ingen vanlig gråsparvsbajsning inte. Först tänkte vi att det måste vara en havsörn som har bajsat. Men sen kom vi på att så mycket kan väl inte en enda havsörn tömma sig, så att säga. Då resonerade vi som så att det måste vara två havsörnar som har samarbetat vid bajsningen. Men sannolikheten att de två ska träffa ett och samma fönster i Skövde kalkylerade Fredrik ut som alltför låg. Samt att fördelningen av bajset ser alltför synkat ut, anser jag. Vi har haft en vän över för utomstående bedömning. Hon menar att bajset ser ut att vara från en och samma samma groteska fågel då de två olika bajspartierna går i samma riktning. Hon anser att inte ens två samarbetande havsörnar skulle få till det så snyggt. Vi är alltså överens om att EN själ står bakom dådet. Då återstår det helt enkelt att det är en drake som har tokbajsat på vårt fönster.

När min fästman gick in i kontoret tänkte han att persiennerna måste vara neddragna, eftersom det var så mörkt. Men det var den heltäckande drakbajsen som hade mörklagt.

Kissen Felix undrar vad det är som har gjort kontoret till ett mer dunkelt ställe. Han har smygit fram till bajsen och försökt "jabba" med den. Men den sitter ju på utsidan, som tur är. Jag vill inte att min kisse ska ha drakbajs på den fina tassen. Det lär ju fräta, då t.o.m. simpelt, smått måsbajs gör det.

En fördel är att vi nu inte behöver dra ner persiennerna när vi sitter vid datorn i kontroret. Det är inget ljus som stör där nu inte.

Nu ska jag presentera bilder på bajsen. Känsliga läsare varnas. Det har dock regnat två gånger sen attacken mot vårt hem, vilket gör att bajset har gått från heltäckande till mer transparent. Annars hade jag aldrig vågat publicera bilderna. Jag är övertygad om att även de mest hårdnackade människorna kan knäckas av så mycket bajs som utbredde sig på Storgatan igår.


Drakbajsen.


Drakbajsens utbredning i fönstrets mittersta fält, vertikalt.


Drakbajsens pampiga dosering i nedre, vänstra hörnet.


Ett dygn och två regnskurar senare har Felix fortfarande inte förlikat sig med drakbajsen.


xx

Korven står mig upp i halsen!



Matsedel denna vecka:

Måndag lunch: Stuvade makaroner och KORV (nylagat).

Tisdag lunch: Stuvade makaroner och KORV (matlådevariant).

Onsdag lunch: Grillad KORV (samma sorts korv som ovan...) Tillbehör i form av korvbröd, samt tanig sallad. (Inmundigas i Slottskogen tillsammans med klassen under vår "grillunch"!)

Onsdag middag: Fräsig KORVsallad. (Ja. Fina korvar, roliga korvsorter, inte Denniskorvar/"hot dogs, men ändock korv.) Tillbehör i form av bröd, ost och rosévin. (Gäst: min kära vän Emma som är på besök från London!)




Detta är mer korv än vad t.o.m. en ung kvinna som jag, i sina bästa år, kan ta. (Skulle man ta ett bett av mig så skulle jag med säkerhet smaka korv. Jag börjar också se ut som en korv. Det är sant. ) Nu mår jag illa av allt intenivt korvtänk, allt ihärdigt visualliserande av korvar och snaskande av korvar. Synd att jag förstör korven denna vecka, för jag har alltid uppskattat en finer korv tidigare.

Korv suger!




OBS!. Inga frågor på hur jag tänkte med veckoplaneringen, tack. Perversa läsningar mellan raderna undanbedes. Ni som inte följer dessa enkla regler kommer att bannlysas från min blogg.

xx

Före vin:





Efter vin:




"Dricka sig snygg" säger stollarna på stan. Det var det dummaste jag hört. På den översta bilden är jag visst t.o.m. så eftertraktad att alla vill vara med på bilden, med mig. (Att Göteborgsvarvet råkade utspela sig några meter framför mina ögon hör inte hit.) På den nedersta bilden vet jag att jag tänkte att  "nu ska jag göra en riktigt het pose". "Dä gick la si sådär", som vi säger i Skövde .

På vägen hem från våra fina vänner i Göteborg gjorde jag och Fredrik afrikanska klick-ljud, för att festa till det lite. Min fästman gjorde klick-ljuden EFTER den imiterade afrikanska meningen, vilket är helt galet fel. Ljuden ska vara integrerade i själva talet (vilket må vara en konst, men icke för en blivande Logoped, ha! ). När han inte kunde ta kritiken och började retas (vilket han mycket ofta gör) blev jag sur (ganska låtsassur) på honom. Jag surade ända tills vi gick på tåget och en gammal märklig kollega kom fram och sa att han trodde att vi skulle gifta oss i pingst. Det var fint sagt av en underlig, skön man. Samt att det verkar som att kärleken även lyser igenom ett surtöcken. Vi log eventuellt lite mot varann, (jag och Fredrik eller jag och kollegan eller kollegan och Fredrik eller vilket ni vill) sen somnade jag, innan tåget hunnit lämna perrongen. Jag sover ju mer på tåg än i min säng nu för tiden, så tåget är ju som en gigantisk vagga som dock luktar suspekt och har än mer suspekta ljudsystem. Ingen vacker visa ( på afrikanska med klick-ljud?) här inte.

xx

Min älskling i sele







Ps. Inser just att jag kan ha gjort somliga läsare med snuskig läggning besvikna. Kanske ni hade hoppats att  "min älskling" stod för någon annan i hushållet på Storgatan... Tji fick ni.

xx

Vi har varit på min söta systersons 4-årskalas idag. Trevligt och väldigt god tårta! Så mycket fina presenter fina lillgrabben fick. Nu har han vattenpistoler tills han är 75 år. (Blev lite dubletter.) När jag ser en vattenpistol vill jag också vara 4 år, för de är ganska roliga de där grejerna. Så blir jag även nostalgisk och börjar tänka på barndomen. Man sköt lite med vattenpistolen, käkade ett par glasspinnar från hemglass och rullade sig lite i gräset. Tänk om man som vuxen kunde insupa senvåren på det sättet. Om jag rullade mig i gräset nu skulle allmänheten tro att jag var full alternativt psyksjuk, då de skulle få för sig att jag tror att jag är en hund. Kanske.


Häftig pryl.

Det här med scanning på MAXI är ju fiffigt värre. Om man kommer ihåg att trycka på minustecknet på dosan när man ångrar en vara. Väl framme vid snabbscanningkassan åkte vi på en avstämning idag. Fredrik muttrade surt. (Jag tycker mest att det är konstigt att det aldrig blir avstämning när inte han är med. Ser min fästman kriminell ut? De har ju börjat larma köttet. Tror de han är en köttjuv?) Bruden i kassan säger: "Det var tur att det blev avstämning idag annars hade det blivit 70 kronor dyrare." Inte för att man står och faller med de där 70 kronorna i icke hemburna potatisar, men ändå.

Min fästman började jiddra om att han nu förstår varför det blir så himla dyrt när jag är och handlar. Jag gav förstås igen med samma mynt när han ett par minuter senare hade problem att komma ut genom svängdörrarna. "Man skulle kunna tro att det är en uppgift på NASA, sådana svårigheter som du har". Ha! (Då började hans snacka nåt om scanner, flera gånger, komplicerat som på NASA , men jag satte succesivt dövörat till. En mycket effektiv metod angående det mesta där man vill hålla hedern i behåll.) Jag vann! Allt i livet är en tävling.


...& var gärna observant med din finmotorik under hanterandet av scannern för att undvika eventuella prispåslag.

Felix har fått ett sele! Svart. Mycket fashionabelt. Samt att han matchar ballkongräcket. Det var på tiden att han fick denna accessoar, så han kan få lite av solens strålar emellanåt. Är ju viktigt med D-vitamin för gossen. (Bilder kommer vid ett senare tillfälle!)

xx

Vissa går på semester en vecka. Jag går istället på PMS en vecka. Så ni därute som har svårt för:

-spända, irriterade, arga 
 
och/eller

-nedstämda, gråtmilda

människor; håll er undan mig! Fast förmodligen behöver ni inte anstränga er särskilt mycket i saken, då jag inte gärna beblandar mig överdrivet mycket med släktet människa under denna cirka en vecka långa period, en gång per månad.

Så över till inredning (lagom tvärt kast). Jag är glad över att Barack Obama och Kate Winslet har flyttat in i vårt sovrum.



xx

Åh, så skönt med sovmorgon imorse! Klockan ringde halv 8. Efter cykling, tåg och buss kom jag till Sveriges näst största stad. Väl inne på universitesområdet fick jag ett omtänksamt, roligt och fyndigt sms från en kursare. Det stod nåt i stil med: "Är du sjuk, "sjuk" eller är något annat sjukt (typ tåget)?". Ajsing bajsing. Det uppenbarade sig att jag sett fel på schemat. Vi började kl 9, inte kl 13. Jag hade missat festen, så att säga. Jag tror att positiva tankar är kuren mot det mesta, så jag intalar mig själv att jag tycker det är fantastiskt trevligt, t.o.m roligt, att åka extra mycket tåg.

Så detta till medresenärer som luktar sprit eller rök. Den förstnämnda kategorin är mer vanligt förekommande än man kan ana. I alla fall på bussar. På tåg är de sällsynta och på min cykel har jag inte sett någon. Jag beder dem att ändra livsstil alternativt börja vårda sin munhygien. Det förstnämnda för deras egen skull. Det sistnämnda för medresenärers trevnads skull. I dagens moderna samhälle finns altifrån tandkräm, munskölj, tuggummi och halstabletter. Man kan även stötta upp med tandtråd. Plackers, som är byglar, är urlätta att använda, om man av någon anledning skulle finna vanlig tandtråd komplicerad. Annars går ju munsprej bra också (om den gamla godingen fortfarande säljs?).  Jag rekommenderar dock ändring av livsstil i första hand, av naturliga skäl. (Hälsa, livslängd etc...Självklart tycker jag det är oerhört tragiskt att folk använder alkohol på det här sättet...) Givetsvis luktar jag alltid rosor i munnen. Redan när jag vaknar.

Veckans regniga och blåsiga väder är ju en het potatis, även för oss pendlare. Jag vaknade med en vagel i ögat imorse. Den lär ha pendelanknytning. Är dock osäker på om den beror på min ärtiga cykling i luftmotstånd eller regnstormarna på tågperrongen. (Har glömt titta ut om morgnarna denna veckan, så jag har stått lika förvånad, utan paraply, varenda dag.) Nedan ser ni även vad kombinationen regn/blåst gör med min hårman. Ser ut som en liten trollunge.
Det finns de som fullkomligt rasar över regnet. Som de sa på P3 nu i eftermiddags: "Gud, varför är du så kissig?"


Trollunge

Jo, höll på att glömma. Är en specifik man, i sina bästa år, som flera gånger råkat vara på samma buss om jag. Hur kommer det sig att jag har håll ordning på just honom? Jo, han har helt absurt långa polisonger! Nej, inte sådana där lockiga pollisonger som judar kan ha, utan sådana som är i skäggväxt. Västtrafik är säkerligen glada över denna man, då han sköter renhållningen på bussen genom att sopa mittgången med sina polisar. En mycket barmhärtig handling.

xx

Inatt har jag visst varit extremt otrevlig utan att veta om det, då jag sov. Jag har visst grymtat mycket surt, haft nedåtlutande mungipor och rört mig aggressivt åt min fästmans orala och nasala symptom vid hans ansträngningsastma(?!). 

Snacka om att i efterhand känna sig lite som en skit. Har ju i princip omedvetet betett mig som någon som har en tvättäkta "snedfylla". Mitt jämförelsetillstånd vet jag naturligtvis ingenting om, av egna erfarenheter eller så. Men jag har läst om det och sett program om det på TV. På TV sa de något om att "snedfylla" dock kan vara mer ångestskapande och möjligvis något mindre omedveten är "sur-i-sömnen-på-fästmän-som-har-andningsbesvär-tillståndet".



Min omgiving har börjat förstå vilka magnifika tyskakunskaper jag går och bär omkring på dagarna i ända. Därför har hela folksamlingar (ok, 1 person....god vän...) bett mig tala om hur "den där igelkotthistorien i den allra första (blå) tyskaboken i åk 6" egentligen gick.

Här kommer den:

"Der Igel hat eine Stupsnase und Knaupfaugen"

Svensk översättning: "Igelkotten har en uppåtnäsa och pepparkornsögon"

(Observera att författarna lurar små barn! "Pepparkornsögon"! Det  var det dummaste jag hört. Korrekt översättning är givetvis knappögon. Måste även säga att "Knaupfaugen" verkar vara ett mycket viktigt och användbart tyskt ord att tillägna sig, vilket gör översättningen värd att kämpa för.)


Små lustiga bebiskottar. Tycker mest de ser ut som käk till katten, eller möjligvis leksak till katten.

Expertisutlåtande: Satsen rekommenderas att rivas av vid diverse lättsamma tillställningar. Det har jag gjort många gånger. Någon gång har folk legat på golvet och fått andningsbesvär (ansträngningsastma?!), typ, av allt garv. Andra gånger hör man ett par ljumna ljud i raderna längst bak. Ljuden kan tolkas som skratt, om man mår bra av att göra den tolkningen. Man får inte ställa orimliga krav på en igelkotthistoria. Det är ju inte som att stoppa två sockerbitar under överläppen, så att det ser ut som sjukt roliga tänder, precis. Om någon som läser detta provar igelkotthistorien till helgen och glädjereaktion uteblir, ska ni veta att jag inte är ett företag och därför inte går att stämma. (Det sistnämnda är vad som kallas "tänka efter före"!)

xx

En mycket kär vän har bloggat om bekymret angående dygnets få timmar. Jag kan inte annat än att hålla med om att det sannerligen är ett  omfattande problem både på individ -och samhällsnivå. Mitt bekymmer, som jag har behov av att lufta, har anknytning till detta. Det så att mitt problem handlar om att nån dryg snubbe SNOR timmar från mitt dygn.

Kom till Skövde vid halv åtta. Har handlat föda, gosat med kissen som skriker om uppmärksamhet, gett honom kvällsmat, trixat med disk, tvagat mig, fixat naglarna, noppat brynen, fixat utskrifter, förberett morgondagens föredrag, vattnat uttorkade växter. Etcetera. Sånt som tillvaron kräver. (Okej, kanske inte naglarna och brynen då, men man vill ju vara piffig.) 

Nu är det alltså dags att börja fixa med middagen eller? Kockan 22.25 liksom. Ojoj.  Är ju inte långt kvar till spöktimmen. (Jag är gräsänka varannan vecka då min fästan jobbar skift, annars hade jag varit närd vid detta laget.)

Du som har stulit mina timmar kan lika gärna ge dig till känna. För finner jag dig innan du kryper till korset åker du på stryk (din jäkel).


Dessutom ser eländet ut att fortsätta i utökad skala. Skämmes på dig tjuv!

xx

Ungefär. Ja, ungefär vad som hände mig igår. Jag föddes nämligen med mycket begränsat visuospatial förmåga. Har dessutom ignorerat att träna upp den. Med de förutsättningarna får man vara mycket nöjd över att ordet "saknas" inte finns mellan "kvinna" och "cyklade" i min autentiska tidningsrubrik.

Igår afton skulle vi cykla till stadsdelen Östermalm, ca. 2 km från vår stadsdel Vasastan. Solsken i blick och glada i hågen, med cyklekorgen lastad med vitt lådvin såväl som whiskey, skulle vi bege oss till goda vänner. Jag såg givetvis till att hålla täten vid cyklingen. (Man är väl ingen looser.) Det gick som smort de första 500 metrarna, sedan begicks tyvärr två mindre felsteg, eller felrull kanske det heter. Misstagen berode naturligvis på att jag äter maxdos Voltaren. Det sätter sig på skärpan vettu. Felcykling nummer ett ledde till att jag, tillsammans med min fästman, hade en längre sträcka off road framför oss. Det var skakigt, men vi överlevde. (Mina nya skor dammade igen.) Felcykling nummer två ledde till att jag, nu utan mitt följe (som visst övergett mig för andra vägar i livet) tvingades cykla runt vad som kan vara västra Sveriges största äldreboendekomplex.

Nu ska jag gå och lägga mig. Om jag hittar till sovrummet och sängen vill säga. Det är genomtänkt att jag har en karta över lägenheten i min pyamasbyxficka. Vänta. Fasen vad svårt det var att hitta i den stora djupa avgrunden då... Hjälp. Jag borde ha förstått att det bara skulle gå käpprätt utför efter den där gången jag skulle till Tibro, men istället hamnade i Skultorp.


Folk snackar om att de vill ha körkort i Kellog´s cornflakes-paketet. Jag vill ha visuospatial förmåga i mitt Frebaco havreringar-paket. Observera hur lika mina favoritflingor är hundfodret Frolic. Festligt värre.

xx

Rubriken skola stå för mina nyvunna kärlekar, med undantag från tyskan.

Idag ska jag göra något så extramt innovativt och fantastiskt spännade som att bildblogga. Här tassas på ny mark och bestigs fyrvåningshus, eller vad det nu heter. Så härnäst följer 90 procentig avsaknad av text, men desto mer av den varan som passar icke läskunniga. (Extra lättläst för läsare som eventuellt redan korkat upp. Jag tänker på mina medmänniskor.) Håll tillgodo:


Nya soffkuddar. Älskar dem! Härligt retro.




Säsongens sista tulpanbukett? (Säsongens tantigaste kommentar?)


Min nya PÄRLVITA blender! Avgudar nyansen. (Fast inte mer än MIO mandel.)


Tårtresterna från kalaset igår. (Fredrik har fyllt 28 år.) Jag hade gjort två mycket vackra tårtor som jag givetvis  glömde fota, kamera-dement som jag är. Så ni får nöja er med att se lite av den guld/silvriga toppingen från ena tårtan. Passar även på att demonstera mitt käcka/uppmuntrande nagellack från YSL. Man kan bli glad för mindre.

Auf wiedersehen. Und haben sie jetzt eninen grosse, liebe tage in die sonne, ja! Mit grillzen und trinken und sallat und das sellskapenspielen kubb oder boccia vieleicht. Kannst du nicht das kubb oder boccia kannst du suren und bråken mit die anderes. Aber das ist nicht trevlichen, so svalle das stolthet und forsochen habe einen herlich stunde trozt das du suchen in das speil. Oder myglen und fusken so du gehts eninen forsprong und vinnen, ja. Das ist gut, ja. (På tal om skörd: är något tveksam till skörden av tyskaundervisningen i dagens samhälle.)

xx